Bonjakten kan borja...
Vi gor oss klara med ryggsackarna. Klockan ar knappt fem, vanen tutar pa framsidan.
Vi hoppar in, en efter en. Totalt 11 stycken till slut. Vissa av de aldre barnen ar lediga fran skolan.
De ska folja med till bonfarmen och skorda. Vi har ingen aning om vart vi ar pa vag eller vad som handa.
Bilen rymmer egentligen kanske 7 personer, men det verkar inte vara ett problem.
Vi tankar i alla fall och aker till bonlandet.
Efter cirka tva timmars bilfard ar vi framme. Det har ost ner under natten och hela bonlandet ligger i vatten.
Barnen tar snabbt av sig skorna och springer in bland de stora majsplantorna. Eh, konstaterar for Sanna att det
finns hog risk for ormar - OCH att jag garna behaller skorna pa. Solen haller pa att ga upp och det ar en helt
fantastisk morgon. Vi har ingen aning om vad vi ska gora men vi forsoker kopiera vad de andra gor.
Vi drar upp bonplantor ur jorden och samlar dem pa hog. Far skrattattacker da och da. Berattar massa
historier om vad barnen har berattat for en. Som till exempel att Sanna visat kort pa mormor Tenna och att de utbrast att hon sag ju - valdigt ung ut. Och att de tyckte att det var WOW att min pappa agde en egen bil. Tanka sig.
Sanna hade visat foton pa familjen och det mest imponerande var spisen och fragat vad ater ni?
Sa har rena och fina blev vi i bonlandet. Efter nagra timmars plockande och solen sa stigandes borjar
vi undra nar vi ska fa frukost, eller nar vi ska sluta att plocka. Men tillslut tar det slut nar Sanna har krossat
en magisk granslinje ute i faltet och jag far halla mig for att inte gapflabba da Suzan utbrister. - Sanna, you re picking outside of our landarea. Vi fragar hur man vet det och da pekar hon pa tva stenar i marken. Jahaja, det kunde man ju forstatt. Saklart.
Har ar var skord som nu ska in i bilen. Vi forsoker i en timme och tillslut...
Vi aker tillbaka till Another Hope och bjuds pa ugandiska pannkakor. Vill beskriva det som en smakupplevelse
mellan sand, pepparkaka och misslyckade bananmuffins. Yeay.
Blev totalt stoppade av polisen tre ganger var av en gang vi var fruktansvart nara att fa bota. Jag och Sanna sitter intryckta bakom en bonsack i fallknivsstallning och bara skrattar nar polisen med forvanad min ser tva skitiga vitingar i vanen. En upplevelse som slutade i bade skratt (och faktiskt aven for mig, tarar).
Val hemma pa Another Hope har vi startat forberedelserna for restaurangbesok med de allra minsta. De tar pa sig sina fina finklader. Vilket resulterar i skrattattacker i mangder. Det ar lika med cirkus pa framsidan da alla ska badas och finkladas.
Puh. I alla fall sa traskar en fargglad skara barn och aunt Reheema till restaurangen for att dricka LASK. Och ata PIZZA. Barnen tror dock att pizzan ar 1. Kyckling eller 2. Kakor. De har aldrig atit pizza.
De allra minsta rapar lask i flera timmar och det var nog den basta restaurangupplevelsen jag nagonsin varit med om.
Vi hoppar in, en efter en. Totalt 11 stycken till slut. Vissa av de aldre barnen ar lediga fran skolan.
De ska folja med till bonfarmen och skorda. Vi har ingen aning om vart vi ar pa vag eller vad som handa.
Bilen rymmer egentligen kanske 7 personer, men det verkar inte vara ett problem.
Vi tankar i alla fall och aker till bonlandet.
Efter cirka tva timmars bilfard ar vi framme. Det har ost ner under natten och hela bonlandet ligger i vatten.
Barnen tar snabbt av sig skorna och springer in bland de stora majsplantorna. Eh, konstaterar for Sanna att det
finns hog risk for ormar - OCH att jag garna behaller skorna pa. Solen haller pa att ga upp och det ar en helt
fantastisk morgon. Vi har ingen aning om vad vi ska gora men vi forsoker kopiera vad de andra gor.
Vi drar upp bonplantor ur jorden och samlar dem pa hog. Far skrattattacker da och da. Berattar massa
historier om vad barnen har berattat for en. Som till exempel att Sanna visat kort pa mormor Tenna och att de utbrast att hon sag ju - valdigt ung ut. Och att de tyckte att det var WOW att min pappa agde en egen bil. Tanka sig.
Sanna hade visat foton pa familjen och det mest imponerande var spisen och fragat vad ater ni?
Sa har rena och fina blev vi i bonlandet. Efter nagra timmars plockande och solen sa stigandes borjar
vi undra nar vi ska fa frukost, eller nar vi ska sluta att plocka. Men tillslut tar det slut nar Sanna har krossat
en magisk granslinje ute i faltet och jag far halla mig for att inte gapflabba da Suzan utbrister. - Sanna, you re picking outside of our landarea. Vi fragar hur man vet det och da pekar hon pa tva stenar i marken. Jahaja, det kunde man ju forstatt. Saklart.
Har ar var skord som nu ska in i bilen. Vi forsoker i en timme och tillslut...
Vi aker tillbaka till Another Hope och bjuds pa ugandiska pannkakor. Vill beskriva det som en smakupplevelse
mellan sand, pepparkaka och misslyckade bananmuffins. Yeay.
Blev totalt stoppade av polisen tre ganger var av en gang vi var fruktansvart nara att fa bota. Jag och Sanna sitter intryckta bakom en bonsack i fallknivsstallning och bara skrattar nar polisen med forvanad min ser tva skitiga vitingar i vanen. En upplevelse som slutade i bade skratt (och faktiskt aven for mig, tarar).
Val hemma pa Another Hope har vi startat forberedelserna for restaurangbesok med de allra minsta. De tar pa sig sina fina finklader. Vilket resulterar i skrattattacker i mangder. Det ar lika med cirkus pa framsidan da alla ska badas och finkladas.
Puh. I alla fall sa traskar en fargglad skara barn och aunt Reheema till restaurangen for att dricka LASK. Och ata PIZZA. Barnen tror dock att pizzan ar 1. Kyckling eller 2. Kakor. De har aldrig atit pizza.
De allra minsta rapar lask i flera timmar och det var nog den basta restaurangupplevelsen jag nagonsin varit med om.
Kommentarer
Trackback
