bettysblogg

Vaknar av barnskrik, sång och skramlande grytor. Har missat hela mysiga morgonsessionen och får istället kliva ut i vad som närmst beskrivs - kaos.

Alla barnen, med undantag ingen - kommer ihåg mig och frågar efter Aunt Sanna. Helt plötsligt känns det inte som att någon annan värld existerar längre och Aunt Betty is back! Pusslar, målar, sjunger, gråter och skrattar. Äter spansk omelett då det är avsked för volontären David ikväll. Allt är precis exakt som vanligt här, utan undantag. Åker till staden för att inhandla vatten - äntligen, och växling av pengar. Dock, har vattenledningarna kollapsat och ja, Sanna, det finns inget rinnande vatten förutom om vi häller spannar - på varann.

Allt som vi lämnat är verkligen borta och det smärtar att se att det återigen, inte finns tillstymme till stimulering, böcker, leksaker eller ynka pennstump. Det är jullov - i två månader. Alla barnen är lediga och jag försöker ha mer än två armar, en röst och ett baoutahjärta för att fånga allas uppmärksamhet. Blir mer än glad över tanken på att vi snart blir fler. Ja, kom hit vettja.

Ska somna nu, med ett uppsatt myggnät, en installerad nattlampa och grymt smutsiga fötter.